Bara vanligt kaffe

Jag hör på nyheterna att det inte längre är trendigt att dricka kaffe latte. Det är visst vanligt svart kaffe som gäller i huvudstaden nu. Jag rycker på axlarna. För många av oss kommer denna trendspaning inte betyda något alls. Den kommer inte att påverka våra liv. Vi kommer inte ändra vårt beteende för att passa in. Vi har nämligen alltid druckit just – vanligt kaffe.

En gång i tidernas begynnelse när jag försökte bo i storstaden befann jag mig på ett Söderkafé för att fika.
– En kopp kaffe, tack.
– Ja, men vilket kaffe? frågar den unga tjejen bakom disken och nickar mot griffeltavlan där ungefär 100 olika namnsorter trängs.
– Ja, alltså en kopp vanligt kaffe.
– Nej, det har vi inte här, säger hon med en suck under sin gigantiska lugg, som för att poängtera att jag inte fattat just någonting om storstadens javakultur.
I en djungel av trippelespresso, banancappuccino och koffeinfri fudgespecial med mintsmak försöker hon förklara för mig vad jag ska välja. Jag ser mig omkring och undrar var den varma plattan med kaffet som bryggdes i morse, med ett öppnat mjölkpaket bredvid, står.
Men ingenstans.
– Te då tack!
– Ja, men vilket te?
Hon nickar mot tavlan igen. Samma procedur. Nu är hon märkbart irriterad och hennes östgötska bryter igenom den pålagda stockholmsdialekten när hon hävdar att de inte har vanligt te heller.

Kort därefter fick jag ironiskt nog mitt första jobb i storstaden, som kaffedemonstratör i varuhus och gallerior. Till höger och vänster bjöd jag på nymald smaksatt frappuccino, gjord i avancerad apparat, i hopp om försäljning. Man skickade ut mig till Arlanda med en kaffevagn och en manual där jag skulle förklara hur riktigt kaffedrickande skulle gå till...
Behöver jag säga att jag troligtvis var världens sämsta säljare av bönblandning till espressomaskiner?

Men nu har nyheten nått mig. Kaffe latten är ute. Död.
Beror det på att allt ska vara enkelt, avskalat? Bort med resten av alla söta essenser och hemliga extrakt. Vi behöver inte lägga tuggummi i vörtbrödet, ostbågar i köttfärsen och inte heller krångla till kaffet.

Jag undrar vad alla lattemorsor ska göra nu? Jag funderar också på vad den där expediten gör idag när en stackars kund velar över en dubbel macchiato eller kanske en lungo? Jag tänker mig att hon ger ifrån sig ett avgrundsvrål:
– Ta bara en vanlig jävla kaffe eller gå härifrån!

Själv sitter jag här under korkeken som jag alltid gjort och smuttar på en kopp svart bryggkaffe.
Kontentan: Håller man fast vid något tillräckligt länge blir det hett igen!
Ta en vanlig bulle till förresten. Det är gott det!